Den matnyttiga backspegeln Den matnyttiga backspegeln

Välkommen till en sida med kortfattad svensk mathistoria.

 

På 1600-talet  brukades och odlades jorden utifrån möjligheterna lokalt. Odlingsförutsättningarna styrde, om det blev mycket kött eller spannmålsproduktion. Dåliga vägar gjorde det naturligtvis svårt med handel, men det gick. Bristande tillgång på vinterutfordring innebar att höstslakter var mycket utbrett. Vinterförråden räckte bara till ett fåtal djur. Konserveringen bestod av rökning, snö- och isfrysning, lufttorkning och saltning. Salt rådde det stor brist på och inhandlades i huvudsak från Norge.  Jag upplyser gärna den yngre, moderna ungdomen som spelar datorspel,  att på 1600-talet fanns det inte kylskåp för elkraften var då ännu inte uppfunnen.

Utifrån dessa ganska trista klimatförutsättningar,  har vi som bor i Sverige, genom århundraden, ändå alltid utvecklat vår lust till god mat. Sverige har fortlöpande, genom historien,  varit det land i världen som snabbast tagit till sig utlandets utbud. Sverige är ett land som alltid funnits i framkant med etableringar av pizzerior, asiatiska matställen, kryddimport, internationella kokböcker etc...

Den svenske konungen Gustav III hade ett fransktalande hov, eftersom det franska språket,  på den tiden, var ett ledande språk i många länder vid sidan av det egna språket. G III fascinerades av det franska språket och den franska matkulturen. Konungen lät anställa hitresta franska kockar, som skötte hans kök.

Alltsedan dess har vi i Sverige alltid varit öppna för alla tänkbara nyheter, inte bara receptmässigt, utan framför allt inom kryddningen  av våra maträtter. Vi är oerhört beroende av vår mat- och kryddimport för att åstadkomma det vi brukar kalla svensk mat. Experter brukar hävda, att egentligen finns det bara en handfull svenska maträtter, där surströmming är den mest framskjutande. Några till omnämns i sammanhanget, men begränsat till ett fåtal helsvenska rätter; exempelvis pitepalt.

Frankrikes matkultur ur ett historiskt perspektiv har av UNESCO placerats på Världsarvslistan och anledningen till detta insåg redan G III.

Det är historiskt säkerställt att de italienska kockarna, som kom till Frankrike på 1700-talet, tog med sig god mat från Italien, men också utvecklade den franska maten  till världens bästa enligt UNESCO. Trots det internationella restaurangfusket, som är utbrett i Paris och dessvärre även i Sverige, så behåller Frankrike sin första plats, med god marginal,  i konsten att skapa bestående maträtter. Mycket är redan gjort och de historiska recepten är glorifierade och får aldrig utsättas för lättjans lustar av inkomsthungriga restaurangägare.

Vi på SVANSKOG VÄRDSHUS förankrar alltid vår matberedning i historien, där alla våra maträtter omsorgsfullt tilldelas sin självklara plats. Det anser vi vara en kocks skyldighet, kunskap och uppgift. I de allra flesta tänkbara sammanhang är det  absolut nödvändigt att titta i backspegeln och förstå historien. Detta gäller även all matberedning. (Se bilden ovan).

Emil von Schultz

Krögare